{"id":510,"date":"2026-07-27T21:45:40","date_gmt":"2026-07-27T19:45:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/?p=510"},"modified":"2026-07-28T15:04:39","modified_gmt":"2026-07-28T13:04:39","slug":"gunnela-bjork-berattar-om-kata-dalstrom","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/?p=510","title":{"rendered":"Gunnela Bj\u00f6rk ber\u00e4ttar om Kata Dalstr\u00f6m."},"content":{"rendered":"\n

\u201dPolitiker idag talar till m\u00e4nniskors r\u00e4dsla men vem t\u00e4nder m\u00e4nniskors l\u00e4ngtan?\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Citatet sitter p\u00e5 min anslagstavla. Jag vet inte varifr\u00e5n det \u00e4r h\u00e4mtat, bara att vi \u00e4r m\u00e5nga som fr\u00e5gar oss vart utopierna tog v\u00e4gen: dr\u00f6mmarna om fred p\u00e5 jorden, om r\u00e4ttvisa, j\u00e4mlikhet, om ett samh\u00e4lle som uppmuntrar m\u00e4nniskans goda sidor och f\u00f6rm\u00e5ga till solidaritet ist\u00e4llet f\u00f6r egoism? V\u00e5r tid k\u00e4nns s\u00e5 skr\u00e4mmande fattig p\u00e5 alternativ, p\u00e5 f\u00f6rhoppningar och dr\u00f6mmar. Men historien har visat att n\u00e4r det b\u00f6rjar mullra underifr\u00e5n, n\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00e5r samman och kr\u00e4ver f\u00f6r\u00e4ndring, d\u00e5 kan allting h\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

     En av alla m\u00e4nniskor som inte bara dr\u00f6mde om en b\u00e4ttre v\u00e4rld utan ocks\u00e5 gjorde vad hon kunde f\u00f6r att f\u00f6rverkliga sina dr\u00f6mmar, var en socialistisk agitator som hette Kata Dalstr\u00f6m. Hon var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en unik person \u2013 och samtidigt bara en av m\u00e5nga, m\u00e5nga runt f\u00f6rra sekelskiftet som arbetade f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n

Anna Maria Catharina Carlberg<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anna Maria Catharina Carlberg f\u00f6ddes 1858, i en f\u00f6rn\u00e4m och f\u00f6rm\u00f6gen familj. Att hon med tiden skulle bli den k\u00e4nda och \u00f6k\u00e4nda socialistiska agitatorn Kata Dalstr\u00f6m var knappast givet. Hon v\u00e4xte upp i det lilla gruvsamh\u00e4llet Kopparbergi Bergslagen, gifte sig ung och fick sju barn.<\/p>\n\n\n\n

     Mot makens uttryckliga vilja, mot sl\u00e4ktens vilja och till bekantskapskretsens fasa blev Kata 1894 medlem i det socialdemokratiska partiet \u2013 ett parti som ville st\u00f6rta det gamla samh\u00e4llet i gruset, ett parti vars m\u00e5l var att arbetarklassen skulle ta makten och avskaffa kapitalismen! Vid det laget var Kata Dalstr\u00f6m 36 \u00e5r. Fram till sin d\u00f6d 1923 skulle hon \u00e4gna st\u00f6rre delen av sin tid \u00e5t politik, framf\u00f6r allt som resetalare, allts\u00e5 agitator.<\/p>\n\n\n\n

     1894 hade SAP bara fem \u00e5r p\u00e5 nacken och bek\u00e4mpades med alla till buds st\u00e5ende medel av det etablerade samh\u00e4llet. R\u00e4ttsv\u00e4sendet s\u00e5g till att de ledande d\u00f6mdes till f\u00e4ngelse, arbetsgivare gjorde sitt b\u00e4sta f\u00f6r att trakassera fackligt anslutna arbetare och pr\u00e4sterskapet gjorde vad de kunde f\u00f6r att skr\u00e4mma f\u00f6rsamlingsmedlemmarna f\u00f6r allt som andades socialdemokrati.<\/p>\n\n\n\n

     Det var allts\u00e5 ett stort steg Kata tog n\u00e4r hon ansl\u00f6t sig till partiet. Redan fr\u00e5n f\u00f6rsta stund gjorde hon stora insatser i den socialdemokratiska kvinnoklubben liksom i Kvinnornas fackf\u00f6rbund och \u00e5r 1900valdes hon in i partistyrelsen.<\/p>\n\n\n\n

     Samtidigt b\u00f6rjade hon p\u00e5 allvar sitt liv som resande agitator. F\u00f6r det var bara s\u00e5 budskapen kunde spridas \u2013 arbetartidningar var s\u00e4llsynta och kostsamma, postg\u00e5ngen usel och radion \u00e4nnu inte p\u00e5t\u00e4nkt, det var mun till mun-metoden som g\u00e4llde. Hon \u00e5kte p\u00e5 l\u00e5nga talarturn\u00e9er f\u00f6r att sprida kunskap om inneb\u00f6rden i ordet \u201dsocialism\u201d, f\u00f6rklara vikten av allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt och facklig och politisk organisering, och s\u00e5 bj\u00f6d hon g\u00e4rna p\u00e5 ett allm\u00e4nbildande f\u00f6redrag om konst, litteratur eller historia efter\u00e5t, som gr\u00e4dde p\u00e5 moset.<\/p>\n\n\n\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Och naturligtvis var hon \u00e4ven i Dalarna. M\u00e5nga g\u00e5nger.
<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Kata i Dalarna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

11\/10 1904 skriver hon till Hjalmar Branting fr\u00e5n Falun:<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6st med arbete, m\u00f6ten hvar kv\u00e4ll och dubbelm\u00f6ten p\u00e5 s\u00f6ndagarna. I s\u00f6ndags hade vi m\u00f6te (frilufts) i Borl\u00e4nge, 700 personer minst \u2013 h\u00f6g st\u00e4mning och allt hvad d\u00e4rmed h\u00f6rer \u2013 jag talade i 1 \u00bc timme och blef grundligt f\u00f6rkyld men \u00e4r bra nu.<\/p>\n\n\n\n

Enligt en notis i Dalpilen<\/em> hade m\u00f6tet h\u00e5llits p\u00e5 tomten till det blivande Folkets hus i Borl\u00e4nge. Det inleddes med Arbetets s\u00f6ner varefter Kata st\u00e5ende p\u00e5 ett bord hade talat om striden mellan arbete och kapital. Tidningen skriver om \u201dmustiga uttryck\u201d men erk\u00e4nner att ett och annat bravo h\u00f6rdes fr\u00e5n folkmassan.<\/p>\n\n\n\n

     De kommande \u00e5ren agiterade hon vid m\u00e5nga tillf\u00e4llen i Dalarna, som vid den h\u00e4r tiden pr\u00e4glades av konflikter mellan ungsocialister (\u201dunghinkar\u201d) och ungdemokrater. N\u00e4r gruvfacket arrangerade ett m\u00f6te med henne i Ryllshyttan utanf\u00f6r Garpenberg drog det fullt hus. Eftersom Kata talade om \u201dSocialdemokrati och anarkism\u201d gick det livligt till. Efter\u00e5t tog hon sig med sparkst\u00f6tting till sitt nattlogi f\u00f6r att dagen d\u00e4rp\u00e5 resa vidare till Avesta, Hedemora, S\u00e4ter och s\u00e5 vidare.  <\/p>\n\n\n\n

     Men hon var snart tillbaka i Dalarna. 1907 fick \u00c4lvdalen, Mora, Krylbo, Avesta, Gr\u00e4ngesberg bes\u00f6k. I november 1908 rapporterar hon brevledes till partiledningen fr\u00e5n Smedjebacken:<\/p>\n\n\n\n

\u201dH\u00e4r ute i Dalarna \u00e4r s\u00e5 gr\u00e4sligt f\u00f6rst\u00f6rt af Hinkarna. Vid Borl\u00e4nge supa arbetarna och sl\u00e5ss vildt och likas\u00e5 i Westanfors och Hallstahammar …\u201d<\/p>\n\n\n\n

I juni 1910 gjorde Kata en flera veckor l\u00e5ng turn\u00e9 i Dalarna: Furudal, N\u00e5s, Vansbro, Ludvika, Falun, Linghed, Delsbo, Krylbo, Grytn\u00e4s, \u2013 det \u00e4r kr\u00e5ngligt, skriver hon, f\u00f6r alla vill ha m\u00f6ten l\u00f6rdag eller s\u00f6ndag eftersom karlarna under veckorna ligger ute i flottningen.<\/p>\n\n\n\n

Sv\u00e5ra tider<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c4lskad av m\u00e5nga i r\u00f6relsen, men knappast av partiledningen med Hjalmar Branting i spetsen eftersom Kata tillh\u00f6rde partiets v\u00e4nsteropposition som framf\u00f6r allt hade sin f\u00f6rankring i Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet. D\u00e4r, bland de radikala unga m\u00e4nnen (jo, det var mest m\u00e4n), trivdes hon allra b\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

     Arbetarr\u00f6relsen hade haft stora framg\u00e5ngar men omkring 1908 v\u00e4nde det. Det blev l\u00e5gkonjunktur och arbetsgivarna gick p\u00e5 offensiven f\u00f6r att ta tillbaka det som f\u00f6rlorats i maktkampen mellan arbete och kapital. 1909 \u00e5rs storstrejk blev en svidande f\u00f6rlust f\u00f6r den fackliga r\u00f6relsen, n\u00e4stan h\u00e4lften av medlemmarna f\u00f6rsvann \u2013 nu var det arbetsgivarna som dikterade villkoren.<\/p>\n\n\n\n

     Det blev sv\u00e5ra tider ocks\u00e5 f\u00f6r agitatorerna; det fanns inga pengar i organisationerna och arbetarna var med fog r\u00e4dda f\u00f6r repressalier. Men Kata fortsatte of\u00f6rtrutet sitt resande, fr\u00e4mst anlitad av det socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet. F\u00f6r henne var politiken viktigare \u00e4n allt annat. Inte ens n\u00e4r en av d\u00f6ttrarna l\u00e5g f\u00f6r d\u00f6den kunde hon f\u00f6rm\u00e5 sig att avbryta sin talarturn\u00e9. Att st\u00e4lla in utlovade m\u00f6ten var n\u00e4st intill ot\u00e4nkbart.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldskrigets utbrott 1914 var ett h\u00e5rt slag f\u00f6r socialdemokratin som ju var en internationell r\u00f6relse, organiserad i Andra Internationalen d\u00e4r fred och prolet\u00e4r solidaritet \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna stod h\u00f6gst p\u00e5 dagordningen. En socialdemokrat skulle aldrig rikta sitt vapen mot en klassbroder i ett annat land \u2013 det hade alltid varit en sj\u00e4lvklarhet. Men n\u00e4r kriget br\u00f6t ut visade det sig att nationalismen var starkare \u00e4n klassolidariteten.<\/p>\n\n\n\n

     Kriget bidrog till att mots\u00e4ttningarna mellan v\u00e4nsteroppositionen och partiledningen med Hjalmar Branting i spetsen blev allt h\u00e5rdare, v\u00e4nstern tyckte att partiet hade byr\u00e5kratiserats och slirade i fr\u00e5gor om fred och nedrustning. Under v\u00e5ren upprors\u00e5ret 1917 splittrades det socialdemokratiska partiet. Kata hamnade nu i ledningen f\u00f6r det nybildade Sveriges Socialdemokratiska V\u00e4nsterparti, SSV. <\/p>\n\n\n\n

SSV blir SKP<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Samtidigt blev det revolution i Ryssland. Som m\u00e5nga andra i SSV v\u00e4lkomnade Kata bolsjevikernas makt\u00f6vertagande. \u00c4ntligen ett parti som ville fred och socialism!<\/p>\n\n\n\n

     Men 1917\u201318 \u00e5rs revolution\u00e4ra v\u00e5gor la sig, finska inb\u00f6rdeskriget slutade i blodbad, den tyska revolutionen slogs brutalt ner, medan den ryska revolutionen angreps, \u00e4ven milit\u00e4rt, fr\u00e5n alla h\u00e5ll. Det nya v\u00e4nsterpartiet hade inga st\u00f6rre framg\u00e5ngar och pr\u00e4glades av inre mots\u00e4ttningar. En vattendelare var hur partiet skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig till bolsjevikerna.<\/p>\n\n\n\n

     F\u00f6r att g\u00f6ra en l\u00e5ng historia kort: SSV splittrades och majoriteten bildade Sveriges Kommunistiska Parti, SKP. Och Kata som tidigare varit en kritisk socialdemokrat blev nu en allt mer kritisk kommunist, djupt oroad \u00f6ver den splittring av socialistiska partier som Moskvas centralistiska linje ledde till, i land efter land.<\/p>\n\n\n\n

Katas d\u00f6d<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det var mycket som gick fel under Katas sista \u00e5r i livet. Hon fortsatte sina agitationsresor, trots att hennes kropp hade sv\u00e5rt att orka med de p\u00e5frestande f\u00e4rderna, hon drabbades av familjeproblem och privata sorger, hon blev allt mer kritisk mot bolsjevikerna i Moskva. Och sj\u00e4lv fick hon b\u00e5de intern och offentlig kritik av \u201doxkommunisterna\u201d, det vill s\u00e4ga den moskvatrogna falangen inom SKP, dels f\u00f6r sin \u201dborgerliga bildningssyn\u201d som nu ans\u00e5gs f\u00f6rkastlig och kontrarevolution\u00e4r, dels f\u00f6r sin religiositet<\/p>\n\n\n\n

     Kristen hade Kata Dalstr\u00f6m aldrig varit, men sedan l\u00e4nge hade hon \u00f6ppet deklarerat sig inte bara som socialist utan \u00e4ven som teosof och buddist. Teosofin som var inspirerad av \u00f6sterl\u00e4ndska vishetsl\u00e4ror ans\u00e5g att m\u00e4nniskan bestod av b\u00e5de ande och materia och att det gudomliga fanns i m\u00e4nniskan sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n

     Det kan l\u00e5ta paradoxalt i v\u00e5ra \u00f6ron men faktum \u00e4r att d\u00e4r fanns gemensamma n\u00e4mnare: I b\u00e5de socialismen och teosofin fanns visionen om en social gemenskap pr\u00e4glad av k\u00e4rlek och solidaritet mellan m\u00e4nniskor. H\u00e4r fanns tron p\u00e5 m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00f6ja sig andligt och moraliskt och \u00f6vertygelsen om hennes f\u00f6rm\u00e5ga att skapa ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

     Socialist, folkbildare och buddist. F\u00f6r Kata var facklig och politisk organisering, bildning och m\u00e4nniskans andliga utveckling bara olika sidor av samma mynt \u2013 alla lika n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att f\u00f6rverkliga visionen om ett annat samh\u00e4lle byggt p\u00e5 r\u00e4ttvisa och solidaritet.<\/p>\n\n\n\n

     I december 1923 avled Kata Dalstr\u00f6m, en vecka f\u00f6re sin 65-\u00e5rsdag. Annars hade hon med all s\u00e4kerhet blivit utesluten ut SKP \u2013 s\u00e5 som hennes kamrater och vapendragare Zeth H\u00f6glund och Fredrik Str\u00f6m blev ett halv\u00e5r senare.<\/p>\n\n\n\n

Agitatorn som gick sin egen v\u00e4g<\/strong><\/p>\n\n\n\n

2017 skrev jag en biografi om Kata Dalstr\u00f6m. Boken \u00e4r inget idolportr\u00e4tt, ist\u00e4llet ville jag f\u00f6rm\u00e4nskliga henne, g\u00f6ra hennes v\u00e4gval begripliga mot bakgrund av den tid hon levde och verkade i. Hon var en av den tidiga arbetarr\u00f6relsens mest framtr\u00e4dande personer, en kvinna som v\u00e5gade t\u00e4nka nytt, bryta mot normer b\u00e5de vad g\u00e4llde klass och k\u00f6n, vara besv\u00e4rlig, g\u00e5 mot str\u00f6mmen, en m\u00e4nniska som trots att hon sj\u00e4lv f\u00f6tts med silversked i mun dr\u00f6mde om ett samh\u00e4lle utan klassklyftor, d\u00e4r m\u00e4n och kvinnor var lika mycket v\u00e4rda, d\u00e4r alla hade r\u00f6str\u00e4tt och makten l\u00e5g i h\u00e4nderna inte p\u00e5 de f\u00e5, utan p\u00e5 de m\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Och hennes storhet l\u00e5g inte minst i att hon gjorde allt vad hon f\u00f6rm\u00e5dde f\u00f6r dr\u00f6mmarna skulle bli verklighet.

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Gunnela Bj\u00f6rk<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dPolitiker idag talar till m\u00e4nniskors r\u00e4dsla men vem t\u00e4nder m\u00e4nniskors l\u00e4ngtan?\u201d Citatet sitter p\u00e5 min anslagstavla. Jag vet inte varifr\u00e5n det \u00e4r h\u00e4mtat, bara att vi \u00e4r m\u00e5nga som fr\u00e5gar oss vart utopierna tog v\u00e4gen: dr\u00f6mmarna om fred p\u00e5 jorden, om r\u00e4ttvisa, j\u00e4mlikhet, om ett samh\u00e4lle som uppmuntrar m\u00e4nniskans goda sidor och f\u00f6rm\u00e5ga till solidaritet […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"1"},"categories":[5,141],"tags":[],"class_list":["post-510","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kultur","category-nyheter","eq-blocks"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/social.spejset.org\/@dab\/116993657428650669","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/510","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=510"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/510\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":518,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/510\/revisions\/518"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=510"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=510"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.dalarnasarbetarblad.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=510"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}