Foto: Beata Dudová, pexels.com
George Orwell och Kina
Vi är alla fångade i samma ekonomiska och digitala system. Det domineras av stora techföretag som sysslar med att håva in massvis med användardata. Målet är att kunna förutsäga och påverka vårt beteende i både stort och smått. Varje gång som du söker efter någonting på nätet via din mobiltelefon eller dator så fortsätter du att mata in beteendedata till dessa stora digitala och globala jättar. Det räcker med att du har GPS-tjänsten påslagen i telefonen. Satelliterna håller exakt koll på var du befinner dig. Affärsmodellen är extremt lönsam. Den enkla formen är lätt att upptäcka och identifiera. När du söker på en vara, låt oss säga en dammsugare, då dyker det snart upp massor av reklam för just denna vara.
Företagen som uppfunnit och utvecklat affären har på mindre än 20 år blivit världens största företag. Det handlar om Google, Facebook, Amazon, Apple och Microsoft.
Shoshana Zuboff, professor emerita, vid Harvard Business School kallar fenomenet för övervakningskapitalism. Hon skrev för några år sedan det banbrytande stora verket ”Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer” (utgiven på svenska av Ordfront förlag). Hon gör upp med den oskuldsfulla och naiva utopi som dominerade i början av internet, då en sorts idealism tycktes gälla.
”Om Googles affärsidé är en sökmotor, hur kan det då komma sig att de investerar i utrustning för smarta hem, datorer i form av klädesplagg och självkörande bilar? Om Facebook är ett socialt nätverk, hur kan det komma sig att de utvecklar drönare och förstärkt verklighet?” frågar Zuboff, och erbjuder lika snabbt ett svar. Vi är inte produkten som säljs, som många påstår. Vi är snarare råvaran som exploateras. Om Google lanserar en bil så är det inte bilen, alltså produkten, som de tjänar pengar på – ”det viktiga är beteendedatan som anskaffas från körningen av bilen. Det är inte kartan som är viktig, det viktiga är beteendedatan från interaktionen med kartan”.
Det finns bara ett enda mål för övervakningskapitalismen som i grunden bara är en expandering av gårdagens kapitalism. Det handlar om profit på bekostnad av andra branscher som exempelvis medieindustrin som sett sin gamla affärsmodell totalt skjutas i sank. Övervakningskapitalismen är ogenomskinlig och oreglerad. Den är inte, som industrikapitalismen, beroende av samhället och inte beroende av människorna annat än som råvaruresurs. Den är dock beroende av sina investerare.
Det finns stora farhågor om att demokratierna hotas av denna övervakningskapitalism om den förblir oreglerad och helt lämnad åt sitt öde. Den franske ekonomen Thomas Piketty, specialist på ekonomisk ojämlikhet, varnar för att den ”härbärgerar väldiga krafter som kan skapa splittring, vilket utgör ett potentiellt hot mot de demokratiska samhällena och mot den sociala rättvisans värdering som utgör grunden för dessa samhällen.”
Shoshanna Zuboffs analys lyder som följer: ska det finnas en framtid med frihet, personlig integritet och demokrati måste mänskligheten bryta sig loss från techjättarnas gigantiska makt och den råa kapitalism som de står för. Jag är övertygad om att författaren George Orwell (1903-1950), som bland annat skrev romanen 1984, skulle dela denna uppfattning. Han förekommer också på flera ställen i Zuboffs bok. Han lärde ju oss hur maktens eliter inom politik, krig och näringsliv kan bruka våld på språket där lögner blir till sanningar. Google har förvandlats till en Orwellsk ”Storebror”, en metafor för ett övergripande övervakningssystem vars syfte är att hålla medborgarna i schack. Idag finns både teknologin, och på många platser i världen även viljan, att realisera denna dystopi. Storebror existerar idag både som nationalstatens övervakning av medborgarna i till exempel Kina och i form av övervakning av säkerhetstjänster som agerar på global skala genom att på olika sätt avlyssna internet. Kinesiska staten sysslar med sociala kreditsystem som i praktiken spårar ”bra” och ”dåliga” beteenden på nätet. Det funkar eftersom e-handelsföretagen i landet är med på noterna. Informationen samlas in med bland annat appar, ansiktsigenkänning och offentliga och privata databassystem. Den som missköter sig får låga poäng i det så kallade sociala kreditsystemet vilket i sin tur leder till begränsad rörelsefrihet och svartlistning. Poäng får du genom att till exempel betala räkningar i tid, vara vän med andra med höga poäng och när du handlar inhemska produkter.
Höga poäng gör det enklare att resa, slippa kön på sjukhus, bättre synlighet på dejtingsajter, fri biluthyrning, rabatt på hushållsräkningar och en möjlighet att slippa depositionsavgifter på till exempel hotell.
Kina är dock inte väst men vad vet vi vad kommande auktoritära regimer i Europa och USA vill göra med sin makt? Och vad säger vi här nere? Det är dags att läsa på, aktivera sig och ställa många kritiska frågor. Risken är annars att vi redan nu bäddar för en framtida dystopisk verklighet.
