Europa brinner. Torka, översvämningar och extremväder slår mot skördar och livsmedelsproduktion. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset framtidshot – de påverkar redan priset på maten vi lägger i kundvagnen.
När priserna stiger uppmanas vi att jämföra priser, leta extrapriser och handla smart. Det är goda råd. Men för många barnfamiljer är de inget nytt. Att planera inköpen efter pris har länge varit en nödvändighet.
När matbudgeten är pressad blir frågan sällan vad som är nyttigast eller mest klimatsmart. Den blir vad som mättar flest munnar för pengarna. Billig pasta, korv eller köttfärs på extrapris räcker ofta längre än en matkasse fylld med frukt, grönsaker och andra råvaror som kostråden rekommenderar.
Det handlar inte om att människor saknar kunskap eller vilja. Det handlar om vilka möjligheter de faktiskt har.
Vi talar ofta om valfrihet. Men valfrihet är inte bara rätten att välja – den handlar också om möjligheten att välja. Den som har en god ekonomi kan i större utsträckning välja mat som är både hälsosam och klimatsmart. Den som vänder på varje krona väljer ofta det som ger mest mat för pengarna. När plånboken avgör vilka val som är möjliga blir både hälsa och klimat klassfrågor.
Det är lätt att rikta kritiken mot livsmedelskedjorna. Men handeln erbjuder i grunden det som människor efterfrågar och har råd att köpa. Om priset blir den helt avgörande faktorn kommer marknaden också att anpassa sig efter det. Problemet ligger därför inte främst hos butikerna, utan i de ekonomiska villkor som formar efterfrågan.
Samtidigt finns en motsägelse i politiken. Sverige är berett att ta ett gemensamt ansvar när människor blir sjuka genom vår gemensamt finansierade sjukvård. Men vi gör betydligt mindre för att göra den mat som förebygger många av våra vanligaste sjukdomar ekonomiskt tillgänglig. Den tillfälliga sänkningen av matmomsen gjorde maten billigare generellt, men den gjorde inte de hälsosamma alternativen mer attraktiva än de mindre hälsosamma.
Det här är inte ett argument för att staten ska bestämma vad människor ska äta. Men politiken påverkar redan våra val genom skatter, stöd och regler. Frågan är därför inte om politiken ska påverka våra matval, utan hur.
Vi behöver ett samhälle där de val som är bäst för hälsan också är de val som är enklast för plånboken. Där den mat som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och övervikt också är den mest tillgängliga. Och där den mat som oftast har lägst klimatpåverkan inte blir ett privilegium för den som har råd.
Arbetarrörelsen byggde välfärdsstaten på idén att hälsa inte skulle avgöras av plånboken. Klimatkrisen ställer nu den tanken inför ett nytt prov. Om extremväder och stigande matpriser gör att hälsosam och hållbar mat blir en klassfråga, då räcker det inte att uppmana människor att handla billigare. Då måste vi skapa ett samhälle där fler faktiskt har möjlighet att välja rätt – för sin egen hälsa, för sina barns framtid och för klimatet.
Mikael Morin, gruppledare för Miljöpartiet I Borlänge
